Intressant, bra och viktig utredning om rovdjuren

Idag överlämnade Åke Pettersson sin utredning "Rovdjuren och deras förvaltning, SOU 2007:89" till miljöministern.

Detta är en efterlängtad och viktig utredning och i den finns flera bra förslag som jag kan ställa mig bakom. Några av dessa förslag är att rovdjursförvaltningen ska regionaliseras och att dialogen med medborgare och intressgrupper ska förstärkas. Utredaren konstaterar att nuvarande förvaltning har varit framgångsrik och att rovdjursstammarna har ökat. Det är ju främst vargen som diskuteras i Värmland och utredningen berättar att de flesta vargarna finns i Värmland, Dalarna, Närke och Gävleborgs län. Detta är väl inget nytt för oss i Värmland. 16 föryngringar har skett senaste året och utredaren vill att när etappmålet 20 föryngringar är uppnått ska stammen behållas på den nivån under tre år för att minska skadorna, reducera den illegala jakten och öka acceptansen för rovdjursförvaltningen. Det verkar klokt tycker jag. Samtidigt med detta är det tänkt att de regionala förvaltningsplanerna ska utarbetas.

Utredaren drar också slutsatsen att illegal jakt inte kan bekämpas enbart genom hårdare straff. Naturvårdsverket ska ha den nationella överblicken över rovdjursförvaltningen i fortsättningen och ett närmare samarbete ska utvceklas med Norge. Det operativa ansvaret för rovdjursförvaltningen ska vara regionalt och åvila länsstyrelserna. Det regionala ansvaret ska införas så snart regionala förvaltningasplaner är fastställda. Om jag inte missminner finns det det redan förslag till sådan i Värmland.

I min senaste riksdagsmotion (okt07) skrev jag följande om rovdjurspolitiken vilket i stort stämmer överens med utredarens förslag. Därför min positiva inställning till utredarens förslag.

MOTION

I Sverige finns det idag fem stora rovdjursarter; björn, järv, lo, varg och kungsörn. För fyra år sedan fattade riksdagen beslut om en sammanhållen rovdjurspolitik, detta för att säkerställa rovdjurens existens i den svenska faunan. För vargen fastställdes etappmål om 200 vargar, eller 20 föryngringar per år. Innan detta mål har uppfyllts får skyddsjakt endast tillåtas i mycket begränsad omfattning. Den rådande situationen med flertalet attacker på jakthundar och tamdjur i Värmland visar att det är dags för en översyn av denna politik.

Regeringen har gjort förändringar i §28 i jaktordningen, allt för att skydda tamdjur och befolkning, och det är utmärkt. Men denna ändring är tidsbegränsad vilket vi inte ser någon anledning till.

Större delen av Sveriges vargpopulation finns i Värmland, med närmare 16 revir (vissa gränsar till andra län och Norge) och minst 51 stationär vargförekomster vintern 06/07, inkluderat kända döda vargar. I åtta av dessa revir hade det under föregående år skett en föryngring, detta enligt Viltskadecenter. Med den utvecklingen vi har idag av vargens förökning, enligt vissa forskare 20-30 procent, så kommer vi snart att ha en ohållbar situation i vissa delar av landet. Den senaste tiden har antalet attacker på tamdjur, som lett till svåra skador och i vissa fall till dödsfall, varit många. Detta är inte bara något som berör säkerheten för tamdjur, den starka vargstammen ger även upphov till stora bekymmer för lokalbefolkningen. Av den anledningen är det naturligt att bedriva planerad skyddsjakt eller till och med licensjakt på varg. Vi ser positivt på det beslut som naturvårdsverket beslutat om skyddsjakt på två individer i Värmland hösten 2007, men det löser inte problemen. Vi anser även att det borde vara rimligt att beslut om skyddsjakt decentraliseras från Naturvårdsverket, så besluten fattas nära där problemen är ett faktum.

Brå, Brottsförebygganderådet, presenterade under 2007 en rapport där den illegala jakten på rovdjur och människors attityder till detta berörs. Legitimiteten hos berörda myndigheter är mycket liten i denna fråga. Under perioden 1998-2006 dog 42 radiomärkta vargar och man misstänker att minst hälften blev dödade illegalt. Samtidigt är det få som blir fällda för illegal jakt på de stora rovdjuren, man uppskattar att någon döms i ungefär en procent av fallen. Enligt rapporten handlar den låga anmälningsgraden om att många anser sig göra rätt när de avlivar ett rovdjur. Kritiken mot den rådande rovdjurspolitiken är massiv och därmed finns det ett indirekt stöd för den illegala jakt som förs. I media har även jägarförbundet uttalat sig positiva till en översyn av den rådande rovdjurspolitiken, de anser att den saknar folklig förankring i framför allt rovdjurstäta bygder.

Vi anser därför att en översyn och ändring av den nu gällande rovdjurspolitiken är av stort behov och därför bör påbörjas snarast.