tisdag, augusti 30, 2005

Mors lille Olle i Blåbärsskogen

Som vanligt lovade jag min fru att följa med henne ut till skogen. Det var dags att plocka blåbär. Varje år följer jag med henne. Bara för att hon ska slippa var ensam i den stora djupa skogen. Själv brukar jag sätta mig på en stubbe för att läsa eller bara fundera en stund. Min fru är flitig. Det brukar bli ett antal hinkar. Hon äter själv upp blåbären under året. Blåbär är nyttigt säger hon och därför blir det några skedar i filen varje morgon. Jag tycker det är nyttigt att strosa lite i skogen under tiden hon plockar. I år tog hon med en hink och en plockare till mig. - Ifall du får lust, menade hon. Jag log för mig själv men ville inte vara otrevlig. När vi väl kom till skogen kunde jag inte hålla mig. Det lyste blått överallt! Efter tio minuter var jag i full gång själv. Som mors lille Olle som vispade runt i snåren. Efter cirka fyrtio minuter hade jag plockat en hel hink med blåbär, till och med snabbare än frun. Hon var mycket förvånad. Inte mindre förvånad var jag. I år har jag plockat mer blåbär på en mycket kort tid än vad jag plockat under hela mitt liv.
Roligt var det också. Nu kan det nog hända att jag lägger lite nyttiga blåbär i frukosten. Nyttigt flera gånger om alltså. Både skogen och blåbären.