torsdag, mars 17, 2005

Riksväg 45 – även kallad Inlandsvägen – på väg att bli Europaväg.

Under flera år har jag och många andra skrivit motioner i Riksdagen om att Riksväg 45, som bland annat går genom Värmland, ska bli Europaväg. Lika ofta har motionerna avslagits av vänstermajoriteten med argumentet att det skulle kosta mycket pengar och vägen måste byggas om till motorväg. Mitt argument har varit och är att det i första hand handlar om en statushöjning som placerar den långa vägen på Europakartan. Det är därför glädjande det besked vi idag fått att Regeringen nu ändrat sig.
Infrastrukturen har en avgörande betydelse för inlandets utveckling. Vägar, järnvägar, flyg, telekommunikationer och åtkomst till hamn är alla viktiga de¬lar i en väl fungerande helhet.
En statushöjning av Riksväg 45 är en blygsam men strategisk satsning med betydande regionalpolitiskt värde. Den stämmer väl med den prioritering som länsstyrelserna gör av infrastrukturen i den regionala tillväxtpolitiken.
Europaväg skall därför inte i första hand ses som en signal till en omedelbar upprustning. Det viktiga är att den blir ett stråk som i framtiden kan sammanbinda Nordkap med Sicilien och göra norra Skandinavien synligt på Europakartan
Regeringen gav idag Vägverket i uppdrag att utreda förutsättningarna för att hela eller delar av vägen kan ingå i det europeiska nätet av huvudvägar. Detta beslut välkomnas av mig men ännu mer av alla som bor eller idkar näringsliv utefter vägen som slingrar sig genom landets inland från Göteborg till Karesuando.
Om riksväg 45 blir Europaväg höjs också vägstatusen. I Vägverkets uppdrag ligger att beräkna kostnaderna och att bedöma effekterna av vad en omklassning till Europaväg innebär.
Grattis alla kommuner och näringsidkare utmed 45:an!

onsdag, mars 02, 2005

Hur går det med feminismen?

Socialdemokraternas partisekreterare Marita Ulvskog har uttalat att hon befarar att ett feministparti kan välta regeringen och samarbetet med miljöpartiet och vänstern. I förlängningen menar partisekreteraren att detta vore en katastrof för kvinnorna.

Ulvskogs recept för att minska detta hot är att bilda ett feministiskt nätverk. Ett annat recept skulle vara att inrätta ett feministiskt utskott i Riksdagen som granskar förslag ur ett kvinno- och jämställdhetsperspektiv.

Det finns flera reflektioner att göra utifrån partisekreterarens utspel. Ulvskog själv anser att de flesta kvinnor som skulle attraheras av ett feministiskt parti finns bland de socialistiska väljarna. Jag kan inte tolka det på annat sätt än att regeringens och dess stödpartiers jämställdhetspolitik får underkänt. Trots ett antal år med socialdemokratiskt styre i landet och trots allt prat om feminism och jämställdhet är tydligen de kvinnliga väljarna nu redo att överge dem som styrt.

Utspelet om att inrätta ett jämställdhetsutskott i riksdagen är mycket anmärkningsvärt. Ett utskott som alltså ska ”granska om de andra ledamöterna sköter sig”. Det måste väl ändå vara upp till varje parti och dess väljare att avgöra om deras ledamöter driver en jämställdhetspolitik som motsvarar deras önskemål.

Det är tydligt att det är den granskningen som nu drabbar de socialistiska partierna.