fredag, december 30, 2005

Släng ut oppositionen eller?

Det är tydligt att oppositionen eller de som har avvikande meningar ska tystas. Demokratin blir urholkad. Nedanstående allvarliga exempel visar att några totalt har missat de demokratiska grundreglerna med minoritetsskydd och rätten att ha en annan åsikt eller rent av tro. (Hur är det med religionsfriheten egentligen?). Jag är djupt oroad. Men trots allt har vi val till riksdagen, landstinget och kommunfullmäktige nästa år. Då kan medborgarna tydligt visa vilka företrädare man vill ha.

Exempel 1:
Dagarna före jul gjorde den värmländske SSU-ordföranden och kyrkopolitikern(!) ett märkligt utspel om att folk inte skulle gå till kyrkan i jul. Orsaken är att det finns några präster som gjorde något så hemskt som att skriva på ett upprop mot beslutet på kyrkomötet om välsignelseakt för homosexuella. Han uttalade också att kyrkan inte tar emot ensamstående med barn. Vilket befängt uttalande. SSU-ordförandens demokratisyn är mycket alarmerande. Vad jag vet så var det ett antal kyrkomötesdelegater som röstade emot när det gäller välsignelseakten. Borde inte dessa i konsekvensens namn slängas ut? Jag vet att förtroendevalda inom Svenska kyrkan också har en annan åsikt eller tro än den beslutade på kyrkomötet. Ska inte de också slängas ut? Varför inte gå hela vägen och stänga kyrkan för alla de besökare som också är negativa till kyrkomötesbeslutet? Nej SSU-ordföranden borde ta en djupare funderare på vad kyrkan är och vad demokrati är. De förtroendevalda sossarna på olika nivåer inom Svenska kyrkan måste också tala om hur de ser på utspelet från SSU-ordföranden.

Exempel 2:
I Umeå har den kristdemokratiska ledamoten i socialnämnden anmälts till HomO eftersom hon i nämnden reserverat sig mot en adoption där föräldrarna är homosexuella. Den kristdemokratiska ledamoten hävdade bland annat att det bör eftersträvas att barnets situation är så lik den biologiska som möjligt. Kommunallagen anger tydligt att en ledamot har rätt att reservera sig mot ett beslut. I en skriftlig sådan kan argument för detta anges. Kristdemokraterna reserverade sig för övrigt i Riksdagen när den nya adoptionslagen antogs. Lokalt följde således den kristdemokratiska ledamoten upp denna politik. Är det tillåtet att ha en annas åsikt än majoriteten? Om det blir ett fällande finns väl bara två vägar; den ena är att den som har en annan åsikt än majoriteten ska tiga, den andra är väl att slänga ut oppositionen! Vart är vi på väg? Kan vara något att ta med sig in i valåret 2006. Gott nytt År!

fredag, december 23, 2005

Ingen tomte i trädgården

Jag ställer inte ut någon tomte i trädgården i jul. Jag är rädd att den ska försvinna. Inte för att jag tror att tomten vandrar iväg eller att ett rådjur tar den med till skogen. Jodå, vi har faktiskt rådjur i trädgården ibland. Jag avstår tomten i trädgården för att slippa att den kidnappas av TBF, trädgårdstomtarnas befrielsefront. Flera rapporter har nått oss denna vecka att tomtar har försvunnit. Vissa har varit borta i flera år för att sedan plötsligt dyka upp i någon grannes trädgård. Vad jag förstår har befrielsefronten svårt att komma ihåg exakt plats för själva kidnappningen. Ur led är tiden. För en del är det svårt att få tag på en riktig tomte till julklappsutdelningen. Andra längtar efter att tomten ska kyssa mamma. En del blir av med familjetomten som alltid brukar stå i trädgården. Själv hittade jag inte någon tomtedress i stan idag, de var slut! Säg inte att TBF börjat stjäla tomtedressar också. Vad är nästa steg? Kanske vi måste diskutera en ny tomtelag i riksdagen under 2006? Hur som helst, viktigare än tomtens vara eller icke vara är att vi tar hand om varandra i jul. GOD JUL!

fredag, december 16, 2005

Jag bryr mig om jakthundar

Den 11 november fanns nedanstående insändare att läsa i Arvika Nyheter. Med tanke på titeln och innehållet skrev jag den 14 november ett litet svar. Av någon anledning har mitt svar inte varit infört i tidningen. Det är ju bra att Internet finns och bloggsidor så jag någonstans kan visa att jag faktiskt försökt svara på insändaren. Jag har i denna blogg utelämnat insändarförfattarens namn.

Nu har det hänt igen och politikerna bryr sig inte
På kort tid har två jakthundar dödats av vargar. Den senaste en hamiltontik tillhörande Egon Johansson Glava. För Egon med familj är det en tragedi att på detta brutala sätt mista en jaktkamrat och familjemedlem. Vi har en lång jakttradition i Sverige där vi kunnat släppa lös våra hundar i skogen för jakt. Denna tradition hotas nu genom (med största sannolikhet) inplanterade vargar som ökar i oroande takt. Miljöminister Lena Sommestad struntar blankt i folket på landsbygden. I det nya förslaget om ändring av paragraf 28 (rätten att freda sina djur vid rovdjursangrepp) som vi jägare sett fram emot, finns inte jakthundar med och kan således inte fredas. Är det demokrati när ett fåtal miljö- och rovdjursromantiker får bestämma över jakten och rovdjurspolitiken i Sverige? XX


XX hävdar i en insändare (11/11) att politikerna inte bryr sig när jakthundar dödas av vargar. Jag har vid ett flertal tillfällen uppmärksammat frågan i riksdagen, senaste med en motion, där jag krävt en ändring av paragraf 28 i jaktförordningen (rätten att freda sina djur vid rovdjursangrepp). Jag anser att paragraf 28 måste inkludera att hundägaren också har rätt att försvara sin hund vid ett angrepp mot jakthundar. Men i regeringens förslag till ändring av lagtext finns inte detta med. Hundägare kommer även i fortsättningen att riskera fängelse om de försvarar sina hundar mot rovdjursangrepp i skogen.

Detta är orimligt. Med den utveckling vi har idag av vargens förökning, enligt vissa forskare 20-30 procent, så kommer vi att få en ohållbar situation i vissa delar av landet. Jag kan försäkra att jag kommer att driva frågan vidare om att utformningen av den 28:e paragrafen i jaktförordningen ändras, förbättras och förtydligas på denna punkt. Dan Kihlström (kd) riksdagsledamot

onsdag, december 14, 2005

Inte ens en digital dab-tumme

Idag på morgonen väcktes vi av regeringens besked om att det inte blir någon utbyggnad av digitalradion. I nästan två år har regeringen haft bollen när det gäller att ta ställning till den digitala framtiden för radion. Jag deltog själv i den parlamentariska utredningen som föreslog en försiktig utbyggnad. Idag har vi ju bara hört nejet men jag vill veta lite mer vad regeringen säger egentligen.

Jag förstår att Sveriges Radio inte är glada. De har i princip satsat alla sina kort på att dabradion är enda sättet för dem att överleva i framtiden. Vad ska de nu säga? Jag förstår också att privatradion rasar mot kulturministern. De hade ju hoppats på att dabradion skulle ge dem bättre villkor och bättre lönsamhet. Det handlar inte bara om ett ja eller ett nej till en teknikinriktning utan också om radions framtid.

Regeringen borde kunnat ge besked tidigare när de nu ändå valt ett nej till dabradio. Radiobranschen som väntat och väntat kunde väl lika gärna fått denna dom för flera år sedan. Jag hade hoppats på någon form av partiöverläggning i en sån viktig mediafråga. Precis som alla andra medier går naturligtvis radion mot en digitalisering oavsett regeringebeslut. Kulturministern är skyldig att ge sin framtidsvision för radion. Slutligen kan jag inte förstå att Sveriges radio inte satsar på digitala radiosändningar i det markbundna digitala TV-nätet. Trots allt är det väl innehållet som är det viktigaste. Därför borde SR satsa på alla metoder att nå ut med de digitala sändningar man redan gör.

fredag, december 09, 2005

Kommunal vägpolitik?

De värmländska kommunerna förskotterar vägprojekt för tillsammans 447 miljoner under åren 2004-2008. Det är de fyra kommunerna Karlstad, Årjäng, Eda och Arvika som tagit egna initiativ för att angelägna väginvesteringar ska kunna ske. Jag säger inget om det. Jag vet att de vägsträckorna är trafikfarliga och har funnits med i planerna länge. Varje gång planerna ska fastställas på central nivå så har dess projekt skjutits på framtiden. Till slut tröttnar kommunerna och lånar ut pengar till vägverket. I ett nationellt perspektiv handlar det om att kommunerna lånat ut cirka 2 miljarder. Den totala volymen för investeringsanslaget under samma period är cirka 20 miljarder. Det är inte svårt att gissa att summan av förskotteringar kommer att öka. Principiellt tycker jag att detta är fel. För några år sedan antogs en mycket omfattande nationell infrastrukturplan i Riksdagen. Den var ambitiös och ska gälla under många år. Inget i den planen sas om att för att den skull kunna förverkligas så skulle kommunerna låna pengar till Vägverket. Pengarna ska ju betalas tillbaka, under tiden får kommunerna stå för räntekostnaden och de satsningar som nu görs måste väl urholka de nationella planerna. Dessutom vet jag att andra kommuner också skulle behöva få del av vägsatsningar, men kan man inte låna ut pengar så blir det inga nya vägar blir väl den nya politiken. Frågan är om inte det är dags att skota de stora nationella vägplanerna, eller åtminstone omarbeta dem och ta med kommunförskotteringsfaktorn.

fredag, december 02, 2005

Dags att damma av gasolköket inför vargavintern

Nu är det hög tid att köpa hem stearinljus och fotogenlampor. Fungerande ficklampor och extrabatterier tillhör också nödlistan. Det är också dags att provköra det gamla gasolköket som i många år legat på hyllan i förrådet. Glöm inte att byta gasolflaskan. Är det mer än 20 grader kallt ska vi duscha på kvällen och inte starta diskmaskinen på morgonen! För att riktigt understryka krisen kommer den kända och nästan bortglömda varningssignalen ljuda i tätorten. När den ljuder är det elkris på gång och då ska vi sätta på våra radioapparater. Om vi nu inte glömt batterierna förstås.

Varför nu detta pådrag och varför denna krisplanering? Därför att elen kommer att kopplas bort periodvis om det blir riktigt kallt i Sverige. Det finns dessutom färdiga instruktioner för hur elbolagen ska agera om det blir aktuellt. Men de är inte offentliga. Allt detta i det moderna, öppna och högteknologiska Sverige vintern 2005-06. Helt otroligt. Med andra ord elransonering!

För det första kan jag bara konstatera att vi nu fått svart på vitt vad som hände när regeringen drivit igenom en förtida avveckling av kärnkraften (läs Barsebäck). För det andra; Tydligen finns det bara stora elkablar från Sverige. Jag som trodde att vi var sammankopplade med andra länder och kunde köpa elkraft utifrån vid behov. För det tredje kan vi ju alltid hoppas på att det inte blir så kallt. För mig passa det bättre att duscha på morgonen.